Tänk om det blir som Sundomtorpet med det nya. Att jag inte får ro där. Njuter bara av att jobba och senvill jag dra till stan. Att jag inte ska vilja sova där. Att jag igen får dåligt samvete för att jag inte tycker om att vara där.
Eller att jag ska sakna Sundom för mycket. Men då måste jag göra som min kloka vän sa - tänka på varför jag lämnade Sundom. Och dessutom tänka på det fina som varit.
Kontiga tankar men jag har ju upplevt det förr. Med Sundom men också faktiskt med en lägenhet jag köpt. En på Skolhusgatan. Där jag började planera utflytt nästan samtidigt som jag flyttade in.
Men jag vill ju tro att det blir bra med Åminne. Att jag ska bo in mej i Blåsippan (så måste ju huset bara heta). Att jag ska göra sånt jag drömmer om. Stiga ut på morgonen och äta morgonmål i en blommande trädgård. Mysa inne i det lilla huset. Speciellt tänker jag på augustikvällar när jag får tända ljus. Umgås med folket som bor på kolonien. Grilla, odla (utan att det tar alla mina krafter). Bara känna att jag klarar av att dela mitt sommarliv mellan stan och kolonien.
Och en viktig sak - att jag har koll på mitt bohag. Efter saneringen bör det vara möjligt.
Jag tror och hoppas att det blir bra fast glädjefjärilen har sällskap av ängslans fjäril.
Min blivande granne H frågade om jag kommer att vara på plats på midsommar. Svarade ja men att jag känner mej som en liten flicka första gången hemifrån.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar