Den som vill höra Pedersöre- och andra dialekter kan gå in på Litteratursällskapets förträffliga sida Sparatalet. Där kan man lyssna på talat språk från olika delar av Svenskfinland och också testa sina egna kunskaper.
allt används i betydelsen riktigt. ´ja vart allt haj´ - jag blev rikrtigt skrämd/förskräct ´ha va allt röö i öögona´ - han var riktigt röd i ansiktet, han rodnade ´ja vart allt föläägen´- jag blev riktigt förvånad
ansostanna: att vara a. betyder att ha underbett eftersom ansos betyder avig i motsats till reesos som betyder rät.
fö assit - gratis
beelis, främst när det gäller djur, rulla runt, ligga på rygg
bejs betyder tigga, be om
bekäl använs om ben, kont. Ti bekäl kan betyda att breda ut benen har jag på känn men också he beklas - går inte riktigt enligt planerna, strular till sej
ti bliister betyder att vissla. Men så vitt jag vet använder man inte i pedersöredialekten det underbara ordet bliisterskviiro för diarre utan man säger stzito
bledro används konkret om (vätskefyllda) blåsor. En bledro på munn. Men också mera abstrakt i uttrycket "he vaart ti en bledro" - det blev till ingenting, det misslyckades
bliro - mångfärgad, spräcklig
bossi betyder snygg, stilig, vacker
ti brest (ipi) - att sprätta (upp), tex en söm
ti bruud se - att sy/virka/sticka/skaffa textilier inför ingående av äktenskap. Tror att varje ung flicka bruuda se förr i tiden. Och samlade allt i bruudtsisto.
ti få naa på brufaati betyder att få något i bröllopspresent
båis - ett underligt ord som jag inte minns att jag själv skulle ha använt, men nog hört. Betyder att vara högmodig, stor på sej
bålstärvaadi betyder dynvar, örngott
bååln - bulna
båsi - halm
bärg se - göra sej till, låtsas
böllflögo med de där smala ö-ljuden som nästan kunde vara y kallas spyflugan som eventuellt också på standardspråk kan kallas böllfluga
böuvi - inte helt säker - den onde,nåt annat kusligt, farligt väsen
deväl - nästan lika men ändå värt att nämnas.Betyder dal. "He juusnar i deväln" sa min moster
dinglo har jag hört användas om katter och det betyder spräcklig. Har säkert en vidare betydelse också...
dombis eller dombas vet inte riktigt vad som gäller. Känner till ordet i hästsammanhang. En häst som rullar från sida till sida liggande på rygg dombis - tror jag...
dra dalagobba är nog detsamma som att narras , troligen i betydelsen överdriva, skarva och ta i
dåklo - dum
döragååte (bestämd form) betyder den "dörrkant" där gångjärnen sitter
ti drall betyder att klotta (tex med mat eller dryck)
ti ha dryyft är detsamma som att sakna eller att längta
dzäsbo -bröllop lär det enbart betyda,inte vilket kalas som helst som jag skulle vara benägen att tro. " Dziinast över dzäälo ti dzäsbo" är väl ett fantastiskt uttryck
dzöle ser lustigt ut när man skriver det. Samma ord som göl, alltså en djup pöl, kanske tom en tjärn
dåoli: betyder duktig, dvs duglig. Ordet kan förstås lätt missförstås. Min farbrors fru blev nog säkert fundersam när hon som Vasabo fick höra av sin svärmor, min farmor : " tö i noo in dåoli´in kvinno"...
dååmfiri - avslagen, tex en flaska läsk där kolsyran pyst ut. Men också med abstarkt, om känslostämningar
döömösi (där åtminstone det första ö-ljudet ska vara så smalt man kan tänka sej) - tics säjer man ibland, alltså en ofrivillig muskelryckning i ögat företrädesvis
enni måste jag ta med trots att jag vet att änne är ett gammalt ord på standardspråk för panna
floora - kanske ett ovanligt ord också i verkligheten idag. Betyder gödselränna i fähuset
flöjtabäddo betyder säng på golvet, dvs madrassen ligger på golvet. Antar att det har att göra med flottare, stockflottare alltså som inte alltid bodde så lyxigt
friisk betyder osalt
fristsamt/frissamt står för retfullt, besvärligt, inte så trevligt. Det är svårt att få korn på ett exakt ord på standardsvenska
ti fråll betyder att tala strunt. Gör man det är man frållo
fääla står för fotspår
ti gobb betyder att falla omkull när man skidar. Har en känsla att det är enda gången man gobbar. Tex inte när man åker skridsko...
gobbanäsduuka eller näsdukar för barn med figurer på var ofta förekommande julklappar i min barndom. Och jag har nog kvar en hel del av dem...
gootil - måste sättas in i ett sammanhang. Va ska he vara gootil - vad skall det vara till för nytta, varför
gootvååla är väl för härligt! Det är motsatsen till byyktvååla kan man förmoda, dvs en parfymerad tvål som säkert skulle användas sparsamt. Och vilken njutning det skall ha varit att tvätta sig med den...
gotta betyder vetebröd, "bulla". gottgobba är de vetebrödsfigurer man bakade (och kanske bakar) till julen. korinter till ögon och...
gröitlytzo betyder den tamp som kunde användas för att "förlänga knapphålet" i byxan. Nödvändigt efter ett maffigt grötintag...
Vid närmare eftertanke vill jag mena att gröitlisso skall vara det ord som mera användes
grömm - stor. He va noo en grömman ein
gålablommo - maskros , Taraxacum officinale
gållo - spottloska
göulo - tokig, galen men också besvärlig. "Kranka va noo göulo ikveld"
hocka - gaa i hocka = gå till spillo
hyll används för att ta vara på, hyll bort blir då städa undan, ta bort
håplo betyder tokig eller galen
häfto - plåster
illuuti - ivrig, på gränsen till otålig
jöutas vill jag mena har två betydelser i min dialekt 1) he jöutas noo betyder ungefär "det är nog inte att avundas, det är nog inget att längta efter" 2) ja jöutas int nyti dähär betyder "jag nänns inte använda denhär"
kaffisacko - kaffesump
kalvstjitobäre talar sitt tydliga språk - bär som såg läckra ut för de nyfikna kalvarna men som de inte klarade av utan att få diarré - måbär (Ribes alpinum) på standardspråk
kantoori är det utrymme som finns under vindstrappan i en gammal bondgård. Användes som skafferi. Åtminstone i det hus jag äger utgörs den ena väggen av en (kylande) sten
kapäl betyder bullra, ha oljud
kaveer betyder skryta men också tala med stor tyngd
klakot: det ordet blir jag inte riktigt klok på men otrevligt före är det. Slipprigt och halt på något sätt. Men om det kräver att det finns is eller om det betyder att underlaget är lerigt och gyttjigt vet jag inte riktigt...
Enligt min sageskvinna i Esse behövs det is...
klano betyder skummjölk
klappagröitn - vispgröt rätt och slätt
klifso - bärklase
klinkko - här vet jag inget ord på standardsvenska - men jag vet att det är en låsanordning av trä som t.ex. brukar hålla dörren på utedasset stängd
klöijas - klia
knepani - handtag (själv kopplar jag det till ämbar)
koddrååpo - komocka heter det visst på standardsvenska men jag föredrar koskit
kryklo - skröplig
krååkhacko - fanns/finns på barnaben som hålls i smutsigt vatten - antagligen småsår som infekterats och smutsats ner. Svarta små spår på benen. Varnades för av goda mdrar.
kvemot - kvalmigt, varmt och kvävande. Om väder.
kåvil betyder örfil - alltså en hurring
larjo - torde betyda gyttja, mjuk slirig lera
leikona är benämning på leksaker
leirstempil - vet precis hur den ser ut. Svinmålla är det visst den heter - den grå oansenliga men ack så livskraftiga växt det här handlar om
leno betyder hal i alla betydelser, inte som klakot som används om väglag
lisso - ögla - se specialordet gröitlisso
loomo - där är jag inte säker, låglänt mark - eventuellt fuktig också...
låkk är ett ord för spindel. Finns i finskan i formen lukki
lååra - inte säker - men tror att det är det som finns under hålet på utedasset
magafari - magsjuka
messomasblommo - solöga, Ranunculus acris
messomasröödo - den heter Lychnis dioica på latin och på svenska kallar vi den skogslyst
måra betyder att hålla på så smått. Med "måra åv" menar man att starta, bege sig iväg.
ti määr - att mena
naranappi - betyder vagel. Helt amatörmässigt påstår jag att första delen har att göra med nare -kall blåst. Om den andra delen är finska och betyder knapp vet jag inte...
nyyttovååkers kallas de färska grönsaker man får, kanske speciellt i början av säsongen
nottona används om klädpaltor, förmodligen gamla kläder
nålo är igen en påminnelse om hur nära finskan min dialekt är. Betyder snopen, försagd
ofäälo - orask, dålig att röra sej
ooslo - kindtand, säkert från oxeltand
pa - ett tjusigt kortord som nog finns i många dialekter. Betyder bruka. "Ja pa no stiga opp klåcko 7"
piikkoskooa - spetsiga skor
pingäl - hänga, dingla
he pitrar betyder precis det som det låter som, killar, småkliar, kryper
pito - känslig, ängslig
pjaso - egentligen två betydelser skulle jag säja - tillgiven, kelen och tillgjord
pjekar gör man när man går med små steg, litet omanligt
prekot är det när det är besvärligt, kinkigt
pugg - pojke - har en känsla av att det används mest i pluralis - pugga
puril stock som är barkad, på väg till massafabrik - hos oss på väg flytande i ån
puul - klämma - min sageskvinna hade exemplet "ti puul katto"
pyyl eller pjuul betyder gråta
ti pyyt betyder att fånga, tex pyyt flögona. Jag har också hört uttrycket "ti vara pyytand" i betydelsen att samla på sig, vara sparsam i något negativ bemärkelse
pållo torde betyda blåsa, upphöjning. Tex i fornm av olika hudskavanker. Speciellt gulligt är väl frosipållo för hönshud, som man alltså kan få när man fryser
pååsöömagaani användes när man broderade, alltså detsamma som brodergarn
päärogröitn är potatismos rätt och slätt
päärokååln - potatisblasten
päärostempiln - potatisstöt, ett verktyg man tog till när man skulle tillreda potatismos
pöllo - tokig på alla sätt - crazy, galen, sjuk - så har jag uppfattat det
rad - så antar jag att det heter i grundform - ett adjeltiv här "he i skillna på döögobba o radakara" men också som adverb - "he gaar så raatt så" - det går så snabtt, behändigt. Och förstås som verb rada och substantiv en rad (men de skiljer sej ju inte från standardspråket)
rama är nåt som i Kokkola skulle kallas gårr bra. Alltså päktig, bra, fin. Är inte riktigt säker på om man böjer ordet eller inte. Vet inte om det heter ´ho va in ramain kvinno` eller `ho va in rama kvinno` . Nån annan som vet?
reinfäälo är man om man är renlig av sig. Jag minns att min mamma sa om nån (faktiskt hel släkt/familj) - di i så reinfääloi folk
reto - trasig
roko använder man för dålig
ti råll - tala strunt, "yra", rådda
ti röut - säkert ryta - används tex om kor som bölar högljutt
ti vara röö i öögona betyder att rodna, vara röd i ansikte
rööhanska rallarros (Epilobium angustifolium)
samsapäärona torde nog vara ett ord för soppa innehållande potatis, kanske tom köttsoppa. Är inte helt säker.
sjakettn - ett alldeles förjusande ord för kofta. Att ta på sej stickasjakettn är ganska långt från att ta på sej sjakett
skoolgaa - är i mina öron mer än att gå i skola. Det är nog att studera, att bedriva (högre) studier
snåto är jag inte riktigt säker på. Min sageskvinna säger nåt åt högfärdig-hållet...
skulla används i vidare betydelse än på standardspråk. Det betydr inte bara höskulle utan också övre våningen (troligen bara i ett tvåvånings egnahemshus)
skurigutt - bullaskiva
skrabb - damma , åtminstone mattor - säkert annat också
skryyp säger man om en person (eller situation) som är trevlig, småmysig.
skråbock eller på högspråk skråpuk får vara med eftersom det högspråkliga ordet är så ovanligt. Betyder mask, i vår dialeky nog troligen alltid julgubbens mask
skråplo betyder ojämn (om en yta), tex en vägyta
ti smaka betyder helt enkelt att supa
ti snåta betyder enligt en som borde veta att röra vid, nudda (är inte säker på det ordet själv)
spilt - ovass
spitilinkko kallas sädesärlan. Liknande ord förekommer nog i andra dialekter
stabbo - kan väl versättas med satt - alltså kort och stadig
still som verb betyder att mata (djur)
stråffona - läderremmar som fungerade som bindningar på skidor.
stsyni som betyder ganska är ett svårstavat ord. Speciellt som y-ljudet egentligen är ett spetsigt ö-ljud
stsooro är den fågel som vanligen lystrar till namnet skata
stygg används i betydelsen ful (om utseende) men också som illa i samband med smaker "he smaka styggt"
syyp är litet i samma genre. används inte enbart som supa utan också i betydelsen dricka annat, tex att dricka mjölk med maten
såpa används för mjölk och då får man det gulliga ordet såpalimbi för dilamm
tanda - ljusveke
tasmas ååv : att ta slut (så småningom). Det finns ett uttryck från min hemtrakter som lyder "he tasmas ååv som tssiisk sondasskoola"
taso - tassig
tepani är nån form av förhänge
tjikälbeini, "ti lägg ut t." fick jag av en bekant, känner inte själv till det. Betyder att lägga krokben för eller "kampa" som vi sa på skön Vasaslang i min ungdom
toki är detsamma som sådan och uttrycket toki asia (sånt ståhej) visar att min dialekt inte har så lång väg till finskan
traisko används i betydelsen trött, men inte trött på vilket sätt som helst utan närmast som slö och olustig. Uttrycket "A vaar så traisko tå int a fåår dans" får tala för sig självt
tromant är ett ord som jag gärna själv skulle vilja veta vad det betyder. Tromantvågor talade mor om när hon menade konstgjort tillverkade lockar. Men tromant - nånting i stil med "med milt våld" - men som sagt är inte säker
troodo - tycks ha litet olika betydelse beroende på var man rör sej i Österbotten. I Pedersöre torde det vara grinden i ett stängsel.
trådi, ett tråd - en stig
tsibiko är en vacker gammal släde att spänna bakom hästen. Men att observera är att det finns en mindre variant också. Jag har själv en sådan i min ägo. En "barnkärra" på medar, krökt och vacker
tsinko är ett kinkigt ord på min dialekt - vet inte om jag har riktigt koll på det 1) gunga (subst) 2) "ho va så tsinko" - hon var så noga, precis 3) "dähär va tsinkot" - det här var svårt
ti tsöös - koddo tsöös - enklast säjer vi väl att kon är beredd att ta emot tjuren
ti tsöijis betyder att få kväljningar -har märkt att ordet också finns i sydösterbottnisk dialekt
täälinga kallar (eller kallade, ordet är nog ganska gammaldags) man ullsockor. Amatöretymologen i mig vill tro att det är samma ord som finskans tallukka. Ofta brukar tyvärr inte mina teorier hålla...
åkärgåål är detsamma som gärdesgård
åsta är helt klart samma som åstad. Tex "ja ska gaa åsta ligg"
ååslappi betyder rest, det som blev över "he som slapp ååv"
ti änter betyder att ha annan åsikt, att "kina" mot, ti tjinn som man säger i Kimo
ja övlar (int) - jag mäktar inte med tror jag kommer närmast
öödit - råddigt, ostädat
